WWF-forskare som studerat isbjörnar runt om i Arktis avslöjar beteendeförändringar hos isbjörnarna i takt med klimatförändringarna. En iakttagelse är att vissa ungar väljer att sitta på mammans rygg när hon simmar i det kalla vattnet för att leta föda.


Foto © WWF-Canon

Info

I WWFs och Canons isbjörnsprojekt i Arktis, som startade 2002, sätter forskarna radiosändare på isbjörnarna så att de kan studera hur den smältande polarisen påverkar deras liv. Isbjörnsforskningen pågår i norska Svalbard, Hudson Bay i Kanada och Beauforthavet norr om Alaska. I år är det 13 isbjörnar som är utrustade med radiosändare.


Arktis. Foto: Michel Terrettaz / WWF-Canon

Info

När sommarisen blir tunnare simmar en del isbjörnar nu längre sträckor för att jaga och hitta mat. Det är riskfyllt för svagare isbjörnar vid dåligt väder. Det visar nya rön som sammanställts av forskare i WWF-Canonprojektet.


Isbjörn (Ursus maritimus). Foto: David Jenkins / WWF-Kanada

info

– Att “lifta” på mammans rygg kan vara avgörande för ungens överlevnad i områden med spridd is, när den jagar säl. Isbjörnsungen har inte ett tillräckligt tjockt fettlager för att undvika nedkylning när den vistas länge tid i det kalla vattnet. “Ryggåkar”-beteendet kan vara en form av anpassning till ett förändrat klimat, säger Tom Arnbom, Arktisansvarig på WWF.

– Det här är mycket intressanta upptäckter, säger Geoff York, isbjörnsexpert vid WWFs internationella Arktisprogram. I och med att den arktiska isen fortsätter att smälta är det troligt att isbjörnarna kommer att tvingas simma allt längre sträckor. Data från märkta björnar nära Alaska visar på långa simturer som motsvarande 56-64 mil under de senaste fyra åren.


Smältande glaciär. Foto: Steve Morello / WWF-Canon

Info

Canons och WWFs isbjörnsspårningsprojekt har som mål att öka kunskapen om isbjörnarna och utvecklingen på Arktis. Tack vare projektet har fler isbjörnar än någonsin tidigare märkts och spårats, en förutsättning för att forskare ska kunna samla in värdefull information.

Årets issmältning i Arktis är bland de fyra största sedan mätningarna började 1979. Enligt en forskningsrapport från US National Snow and Ice Data Center har istäcket nu minskat från sitt vintermaximum på 15 miljoner kvadratkilometer till nästan 6 miljoner kvadratkilometer. Det är 1,7 miljoner kvadratkilometer under medelvärdet mellan 1979-2000.

Forskningsrönen har gjorts under Canons tolfte år som WWFs samarbetspartner.

– Vi är stolta över vårt långvariga samarbete med WWF. Isbjörnsspårnings-projektet bidrar till att öka medvetenheten för några av de viktigaste utmaningarna inom klimatområdet och engagerar en bred publik, säger Helen Iwefors Häggblom, kommunikationschef på Canon i Sverige.

Läs mer på WWF:s hemsida här!