Intresserad av att deltaga i årets stora fågelhändelse, Vinterfåglar Inpå Knuten 23–26 januari 2011?
Räkna fåglar vid Din fågelmatning – Årets största fågelinventering!
–Alla kan räkna vinterfåglar!
Blåmes. Fotograf: Stefan Oscarsson
För sjätte året i rad genomförs fågelinventeringen ”Vinterfåglar Inpå Knuten”. Denna vinter har ju hittills varit ovanligt kall och snörik i Skåne och resten av landet. Hur har det gått för vinterfåglarna? Det får vi veta när fåglarna runt fågelborden räknas sista helgen i januari.
Domherre. Fotograf: Stefan Oscarsson
Alla som har fågelmatningar uppmanas nu att ge akt på vilka fågelarter som besöker ”fågel-serveringarna” under sista hela helgen i januari. Vi vill också att man skall försöka räkna, eller åtminstone uppskatta, antalen av varje art. Uppgifterna rapporteras sedan till Sveriges Ornitologiska Förening där en sammanställning görs. Rapporteringen görs enklast via föreningens hemsida.
Förra vintern skickade ca 19 500 fågelmatare in sina rapporter via www.sofnet.org
Falsterbo Fågelstation
En grov uppskattning ger vid handen att ca 25 miljoner fåglar övervintrar i Sverige. Ytterst få av dessa är stannfåglar i den mening att de blir kvar på häckplatserna hela vintern. De flesta småfåglar slår sig tillsammans i större eller mindre flockar, drar söderut i landet och stryker omkring sökande efter platser där det finns gott om föda. Många söker sig in till bebyggelsen och utfodringsplatserna.
Större hackspett. Fotograf: Torbjörn Arvidsson
Det traditionella fågelbordet eller fågelmatningen serverar ofta en blandad buffé som riktar sig till de mer ”traditionella” och förväntade gästerna. Solrosfrön, hampfrön, hirs och havre står för det mesta på menyn, men även skalade jordnötter och fett/späck. Denna komposition uppskattas av finkar, sparvar, mesar och hackspettar. Trastarna föredrar äpplen och päron, men även russin kan med fördel dukas fram till dem.
Koltrast. Fotograf: Stefan Oscarsson
De vanligaste fågelbordsgästerna är talgoxe och blåmes, men även den lilla svartmesen kan ses ibland. Bland finkarna är bofink-en och bergfinken trogna gäster. Även grönfinken ses på fågelborden, och det är lätt gjort att den något mindre, men kontrastrikare grönsiskan ”försvinner i mängden”!
Grönsiska. Fotograf: Stefan Oscarsson
Just i vinter förekommer domherren i stort antal vid fågelborden. Även stenknäcken ses i mindre flockar, liksom pilfinken, som trots sitt namn, är en sparv.
Koltrasten är den vanligaste trasten vid fågelmatningen, men även björktrasten påträffas. Det händer att de utlagda äpplena även drar till sig sidensvansar.
Sidensvans. Fotograf: Torbjörn Arvidsson
Rödhaken hör inte till de vanligare gästerna vid fågelbordet. Den är huvudsakligen en flyttfågel som tillbringar vintermånaderna i Väst- och Sydväst-europa. Men i landets södra och mellersta delar, och ibland upp längs norrlandskusten påträffar man enstaka fåglar som försöker övervintra.
De söker sig ofta till utfodringsplatserna, där de letar spill på marken efter finkarnas och mesarnas dåliga bordskick.
Det har visat sig att finkrossade talgbollar, utströdda på marken, är utmärkt nödproviant för denne ”insektsätare”. Även fin-riven mild ost eller osaltat smör, ”utsmetat” på en trädstam, kan med fördel inkluderas i artens vintermeny.
Mer information genom; Sveriges Ornitologiska Förening; www.sofnet.org eller Skånes Ornitologiska Förening, www.skof.se
Om du inte har möjlighet att rapportera via Internet kan du hämta rapporteringsmallen här!
Här hittar ni fina fågelholkar/hus med stil och kvalité!
Lycka till med fågelmatningen!
helena hüglow
HEJ..KAN NI SVARA PÅ EN FRÅGA..BOR I SÖDRA NORRL.FJÄLLTR. BOR I GRAN O TALLSKOG..VI HADE ALLA SORTS FÅGLAR VID MATBORDET TILL FRAM I DEC..NU FINNS DET INTE EN FÅGEL..HAR VARIT SÅ NÅGRA ÅR..VAD HAR HÄNT..VILL HA TILLBAKA MINA FÅGLAR..KAN NI HJÄLPA MEJ M VAD SOM KAN ORSAKA DETTA.M V H HELENA
Carl Stridsberg
Hej Helena!
Låter verkligen märkligt! Själv har jag haft hundratals pilfinkar, ett tiotal talgoxar, tillika blåmesar, en hackspett, flera koltrastar och en fasan runt vårt fågelbord sedan oktober 2012! 🙂
Jag kan inte hjälpa dig med din fråga tyvärr. Du får nog fråga någon mer kunnig inom området. Kanske någon ornitolog eller liknande…
Får du ett svar vill jag gärna veta vad det kan bero på! 🙂
//Carl