Världsarvet Laponia

Ovan; Bildspel med fem bilder. Fyra av dem, Foto: Carl-Johan Utsi. Bilden; Naturum Laponia. Foto: Jann Lipka

Världsarvet Laponia är ett samiskt kulturlandskap, med flera tusen år gamla spår efter mänsklig verksamhet, och samtidigt Europas största sammanhängande naturlandskap. Landskapet har formats i samspel med en levande samisk tradition där man under lång tid har bedrivit renskötsel. År 1996 utsåg UNESCO Laponia till världsarv för både sin kultur och sin natur. Ett område så unikt att det är viktigt för hela mänskligheten att skydda och bevara det för kommande generationer. Laponia är ditt, vårt och världens arv. Fyra av Sveriges 29 nationalparker ligger i Laponia. Det är Sarek, Padjelanda/Badjelánnda, Muddus/Muttos och Stora Sjöfallet/Stuor Muorkke nationalparker. Dessutom omfattar världsarvet naturreservaten Sjávnja och Stubbá, samt områdena Tjuoldavuobme (Tjuoltadalen), Ráhpaäno suorgudahka (Látjávrredeltat) och Sulidälbmá. Tillsammans täcker de stora skogarna, fjällen och de vida myrarna 9 400 kvadratkilometer inom Jokkmokks och Gällivares kommuner.

SVERIGES har snart 30 NATIONALPARKER
(Riksdagen har fattat beslut om att bilda Sveriges 30:e nationalpark. Det är delar av den småländska sjön Åsnen med en spännande övärld, omgivande ädellövskogar och ett rikt fågelliv som bildar Åsnens nationalpark. Invigningen äger rum fredagen den 25 maj. )

Sveriges naturtyper
Nationalparkerna speglar Sveriges natur. Tillsammans bildar de en helhet som ger skydd åt de sex olika landskapstyper som är karaktäristiska och unika för Sverige.

Sjöar och vattendrag
Sverige är ett av världens sjörikaste länder. Nästan en tiondel av Sveriges yta består av sjöar. Glittrande sötvattensmiljöer finns i de flesta nationalparker. Vi har också kvar några älvar som är helt eller nästan helt opåverkade av vattenkraftsutbyggnad. Vindelälven, Torne älv, Kalix älv och Pite älv är skyddade som nationalälvar och får därför inte heller i framtiden byggas ut.
Fina sötvattensmiljöer finns dessutom i nationalparkerna Djurö i Vänern och Färnebofjärden vid Nedre Dalälven.

Fjäll
Omkring 90 procent av nationalparkernas samlade yta finns i fjällområdet. Här kan du vandra från fjällbjörkskogar eller uråldriga barrskogar över vindpinade hedar och upp på gnistrande glaciärer. Variationerna och möjligheterna är stora, Skandinaviens största fjällsjö Torne träsk, finns i Abisko och några av fjällens rikaste blomsterängar i Padjelanta. Och i det vilda och dramatiska Sarek väntar Europas kanske mest dramatiska och storslagna fjällområde, sedan 1996 en del av världsarvet Laponia. Områdena är skyddsvärda med stora geologiska och biologiska värden.

Kust och hav
Nationalparkerna längs kusten bjuder på stora kontraster. Några exempel är Skuleskogens högresta kust, Haparanda skärgårds låga sandbankar och Kosterhavet med sina salta klippor och sällsamma liv under vattnet. Ett annat exempel på nationalparkernas kontraster är Blå jungfruns granitklippor gentemot blomprakten och den lummiga skogen i Ängsös genuina och välbevarade odlingslandskap.

Ädellövskog
Bok, ask, ek och alm bildar ädellövskogar som täcker mindre än en procent av Sverige. Ädellövskogen är en mycket gammal naturtyp som uppstod under en varmare klimatperiod för 6 000 år sedan. Skogarnas lövsalar har ett myllrande liv med många sällsynta djur och växter. Idag finns ädellövskogar bara söder om Dalälven, som till exempel i nationalparkerna Söderåsen, Dalby Söderskog, Stenshuvud och Ängsö.

Våtmark
Omkring en femtedel av Sveriges landyta täcks av våtmarker som myrar, mossar och kärr. Många växter och djur är särskilt anpassade till dessa blöta platser och de är viktiga för många fåglar, exempelvis storspoven vars visslingar får sommarkvällarna att vibrera. Sevärda våtmarker finns till exempel i Muddus och Store Mosse nationalparker.

Barrskog
Barrskogens mörkgröna täcke dominerar Sveriges natur och även de stora nationalparkerna utanför fjällen. I norr har fjällen en karg och uråldrig prägel, med uppåt sjuhundraåriga tallar i Muddus. Söderut som i Norra Kvill, är skogen oftare tätare och mer högvuxen. Även i Tyresta urskogsområde finns många flerhundraåriga tallar och högväxta granar. I Tyresta och Muddus kan man dessutom se spår efter skogsbränder som förr präglade barrskogslandskapet.

HÄR NÅGRA AV NATIONALPARKERNA

Padjelanta/Badjelánnda
Frodigt och rikt – Padjelanta/Badjelánnda är Sveriges största nationalpark. Nationalparken ligger mellan Sareks dramatiska toppar och dalar och de norska gränsfjällen. Namnet på området är samiskt och betyder ”det högt belägna landet”. Här finns mjukt formade fjäll och mycket rik växtlighet på kalkhaltig mark. I nationalparken kan du hitta mer än 400 olika växtarter. Markerna är sommarbetesland för samebyarna Tuorpon, Jåhkågaska tjiellde och Sirges. I de tre stora sjöarna Virihávrre, Vásstenjávrre och Sáluhávrre i väster finns stabila stammar av röding och öring som ger ett generöst skafferi för de som bor här.

Sarek
Trånga dalar och höga toppar – I Sarek finns sex av Sveriges tretton högsta fjäll och nästan 100 glaciärer. Det är krävande att här och många bäckar kan vara svåra att ta sig över. Det finns varken markerade leder eller övernattningsstugor. Nationalparken är känd för sina stora älgar och de många rovdjuren. Renarnas vandringar har ristat in stigar i de frodiga dalbottnarna. Här betar samebyarna Sirges, Jåhkågaska tjiellde och Tuorpon sina renar sommartid. Det är viktigt att inte skrämma renarna. Om du kommer i kontakt med en flock så håll dig stilla. Sätt dig och vänta på att renarna passerar eller gå runt de betande djuren för att inte störa.

Muddus/Muttos
Gamla skogar och stora myrar – Muddus/Muttos nationalpark är de gamla skogarnas och de stora myrarnas land. Nationalparken inrättades och består av 493 kvadratkilometer skogs- och myrlandskap. Muddus/Muttos är sommarbetesland för Gällivare skogssameby och vinterland för Unna tjerusj och Sirges. Tillsammans med naturreservaten Stubbá och Sjávnja bildar nationalparken landets största sammanhängande myrland. Leden Muttosbálges går igenom stora delar av området och stugorna i är öppna året om.

Stora Sjöfallet/Stuor Muorkke
Urskog och fjällmassiv – Stora Sjöfallet/Stuor Muorkke blev utsedd till nationalpark 1909. Nationalparken är en av Europas första. Här finns fjällhedar, glaciärer, gröna fjällbjörksluttningar och tallurskog. Nationalparken är betesland för samebyarna Sirges och Unna tjerusj. Den relativt snöfattiga och blockiga terrängen är också hem för många rovdjur. De fem mäktiga fall som tidigare dånade ner i sjön Láŋas var en enorm turistattraktion och gav nationalparken sitt namn. Vid dämningen av sjösystemet försvann fallen. Nationalparkens gränser ritades om så att dammar och kraftverk hamnade utanför. Regleringsmagasinet Áhkkajávrre delar området som i norr avslutas med den djupa Dievssávágge, känd som Sveriges vackraste dalgång. Bilvägen in gör Stora Sjöfallet/Stuor Muorkke till ett av världsarvet Laponias mest besökta områden. Stuor Muorkke betyder ”landet mellan två sjöar”.

Naturreservat
Sjávnja – Urberggrund och gammelskogar. Naturreservatet Sjávnja rymmer landskapstyper från högfjäll i väster till landets största myrmarker i öster. Här finns urberggrund som är över 2 miljarder år och gammelskogar av gran och tall. Under maj och juni finns här fler än 150 fågelarter. De bor i varmare länder på vintern men återvänder hit där de lever skyddade och har gott om mat. Om du är uppmärksam kan du se sångsvanar, änder, vadare, örnar eller pilgrimsfalkar. Under vår och höst betar samebyarna Unna tjerusj och Bastes renar på de vidsträckta myrarna.

Stubbá
Lågfjäll och våtmark – Stubbá ligger som en bro mellan det väldiga naturreservatet Sjávnja och Muddus/Muttos nationalpark. Här finns en arkipelag av skogsholmar, urskog, lågfjäll och tallbackar utspridda över en enorm våtmark. På bergssluttningarna finns barrskog och högre upp kring topparna ligger bårder av fjällbjörkskog. Gammelskogen i Stubbá utgör fint rastbete samebyn Unna tjerusj renar eftersom det finns gott om den eftertraktade hänglaven. Snötäcket i april oftast är tjockt och bär renen. Hänglaven i trädens grenar är då åtkomlig för djuren. Förekomsten av hänglav är viktig under den här tiden eftersom renen inte kommer åt den markväxande laven.

Naturum Laponia – Porten till världsarvet

Naturum Laponia är besökscentrumet för hela världsarvet. Här berättar bi hela vår historia. Kom hit för att lära dig om vad Laponia är och varför det här området är ett världsarv. Lär känna fjällen, skogarna och myrarna. Följ årstidsväxlingarna och få insikt i varför renen står mitt i den samiska kulturen. Naturum Laponia invigdes i september 2014. Det här är porten ut till fyra nationalparker, två naturreservat och nio samebyar. Du får lära dig mer om allt det här, men inte minst får du en ingång till hur du ska upptäcka det 9 400 km2 stora världsarvet på egen hand. Varje plats bär på minnen. Under ditt besök lämnar du också ditt och blir en del av Laponia.

Varmt välkommen att upptäcka vårt världsarv.
Platsen för naturum valdes av samebyn Unna tjerusj. Lokalbefolkningen gav sitt samtycke till placeringen och det är en plats där verksamheten inte kommer att störa rennäringen.

Allt det här och lite till
Utställning. Café. Guidningar. Turer. Butik. Bildspel. Stigar. Barnaktiviteter. Experimentverkstad.

Så här hittar du
Naturum ligger på udden Viedásnjárgga i Stora Sjöfallet/Stuor Muorkke nationalpark. Platsen är mest känt som Stora Sjöfallet, men Viedás eller Stuor Muorkke är de samiska namnen för området. Från det att du har svängt av från väg E45 strax norr om Porjus är det 92 km till naturum.

Kontaktuppgifter
Växel Laponiatjuottjudus
Växel: +46 (0)971-55 500
Naturum Laponia
Tel: +46 (0)973-220 20
www.facebook.com/naturumlaponia